Kan säga att det rann många tårar på kinderna...så otroligt gripande...
Filmen är baserad på en sann historia
År 1924 kom Hachi till Tokyo till sin ägare Hidesaburō Ueno, som arbetade som professor på Tokyos universitet. Varje dag lämnade Hachi sin ägare vid järnvägsstationen och mötte honom sedan vid samma plats vid arbetsdagens slut. Denna dagliga ritual fortsatte fram till en dag i maj år 1925 då professorn en kväll inte dök upp vid tåget. Professor Ueno hade, vid universitetet samma dag, drabbats av en stroke som ledde till hans bortgång, därför återvände han aldrig till järnvägsstationen där hans vän väntade på honom.
Efter sin ägares död fick Hachi ett nytt hem, som han ständigt rymde ifrån och sökte sig till sitt gamla hem. Så småningom insåg Hachi förmodligen att professorn inte längre fanns i det gamla hemmet och han började istället söka efter sin husse vid järnvägsstationen. Varje dag väntade Hachi vid stationen, men hans vän återvände aldrig. Hachis närvaro vid stationen uppmärksammades av andra pendlare och många av mindes hur Hachi hade väntat där på professor Ueno varje dag. De började ta med mat och godsaker till Hachi.
Hachis besök vid järnvägsstationen fortsatte i 9 år, men han kom endast på kvällen - precis vid den tid då tåget hans husse åkt med kom till stationen
Så småningom blev Hachis legendariska trofasthet en nationell symbol för lojalitet. I april år 1934 restes en bronsstaty av honom på stationen där han väntade varje dag och Hachi var själv närvarande vid avtäckningen. Under åren så började man hedra Hachi med att säga 'Hachikō' eftersom 'kō' är ett hederstitel.
Hachikō dog den 8 mars år 1935. Han hittades på en gata och man fann att han hade hjärtmask och tre-fyra Yakitori-pinnar (en sorts grillspett med kyckling) hittades i hans mage
Fick lite bilder via MMS idag...och blev inbjuden att vara med om detta... Lite spännande men samtidigt lite otäckt! Här är det sarvar som det kapas horn på, sen ska dom till slakt...
Om ni ser den minsta lilla bruna fläck på bilden, så kan jag upplysa om att det är en älg....en av två möjliga...
Tur jag såg dom på långt håll, för det var en raksträcka precis där... Lite spännande är det allt, att köra i skogsland....men svårt att fota utan att stanna...
Jodå, det började bra...efter lite revirmarkering så somnade vi...Ja, nu var det inte JAG som markerade... Vi samsades rätt så bra på soffan..
Förstår inte...men han gillar verkligen mina fötter!!! Med eller utan skor... Han äger dessutom en viss förkärlek för städgrejer! Trasor, svampar...You name it! =))
Kommer körande från Mårdsele och måsta ta vägen förbi Kronlund och lämna av tvätt och färskvaror...Mårdsele är ju bara öppet helger nu i maj, så det som blir över där, får åka med till Kronan... När jag svänger in på vägen som går fram till huvudbyggnaden, så ser jag henne....hon sitter där mitt på vägen och stirrar på mig med vaken blick...jag stannar bilen, plockar fram kameran...men just i det ögonblick jag ska fota henne så lyfter hon....upp i en av björkarna..
I ivern så är det inte lätt att fotografera, dessutom hade jag inte bästa kameran med mig...blev lite nervig också! Men kan ni se henne, slagugglan som häckar på Kronlund???? Där bland grenarna sitter hon...Avståndet blev lite långt, och bildens kvalitet dålig, men ändå... Hon häckar alltså i en gammal björk, bara 50 meter från huvudbyggnaden på Kronlund! Området är avspärrat så hon inte ska bli störd...dessutom kan hon bli aggresiv om man kommer för nära boet... Spännande är det med det vilda djurlivet *L*
Jag har ju en fantastisk arbetsplats...med lite tur kan man se både det ena och det andra i närheten av huset... Just nu är det mycket fåglar, men det är inte lätt att fånga dom på bild... Ja, det var inte lätt att fånga den här rackaren heller, fick zooma rätt bra och med en kamera som inte är tillräckligt bra för det, så blir bilderna inte så bra... Men jag blir ändå så glad över att ha förmånen att få se lite av det vilda livet så nära.. Här står han och lyssnar till chefens hund som skäller inne i huset...
Igår på hemväg från Vännäs såg jag faktiskt två renar också...dom måste ha blivit bortglömda när rajden gick tillbaka till fjällvärlden...tur att dom har varandra... *L*
Ledig fredag, lördag men ska jobba söndag och sen resten av veckan fram till nästa söndag, så det är bäst att passa på och njuta av de här dagarna nu... Det är fortfarande kallt, så kallt...Igår var det -27 när jag kom till jobbet! Och småfåglarna har det inte lätt...fullt med domherrar med fruar är det runt fågelbordet på Kronlund... Vackra är dom....