Ibland känner jag en längtan efter ett eget hus...Här i Hällnäs är husen ganska billiga, det här har en prislapp på 150 000...och jag känner en f.d ägare som vet vad som behöver åtgärdas. Omdränering! Ommålning????
Yrkesskadad som jag är så kikar jag lite extra på köket *L* Och där verkar det vara hyfsat, tycker jag....
Men så kommer tanken, att jag är för gammal för hus och allt vad som ska göras.
Det är nog ganska skönt att bo i lägenhet ändå....
Man kan sitta på balkongen och njuta av kvällssolen, se hur andra sliter med ogräs och annat elände... ;-))
Kan säga att det rann många tårar på kinderna...så otroligt gripande...
Filmen är baserad på en sann historia
År 1924 kom Hachi till Tokyo till sin ägare Hidesaburō Ueno, som arbetade som professor på Tokyos universitet. Varje dag lämnade Hachi sin ägare vid järnvägsstationen och mötte honom sedan vid samma plats vid arbetsdagens slut. Denna dagliga ritual fortsatte fram till en dag i maj år 1925 då professorn en kväll inte dök upp vid tåget. Professor Ueno hade, vid universitetet samma dag, drabbats av en stroke som ledde till hans bortgång, därför återvände han aldrig till järnvägsstationen där hans vän väntade på honom.
Efter sin ägares död fick Hachi ett nytt hem, som han ständigt rymde ifrån och sökte sig till sitt gamla hem. Så småningom insåg Hachi förmodligen att professorn inte längre fanns i det gamla hemmet och han började istället söka efter sin husse vid järnvägsstationen. Varje dag väntade Hachi vid stationen, men hans vän återvände aldrig. Hachis närvaro vid stationen uppmärksammades av andra pendlare och många av mindes hur Hachi hade väntat där på professor Ueno varje dag. De började ta med mat och godsaker till Hachi.
Hachis besök vid järnvägsstationen fortsatte i 9 år, men han kom endast på kvällen - precis vid den tid då tåget hans husse åkt med kom till stationen
Så småningom blev Hachis legendariska trofasthet en nationell symbol för lojalitet. I april år 1934 restes en bronsstaty av honom på stationen där han väntade varje dag och Hachi var själv närvarande vid avtäckningen. Under åren så började man hedra Hachi med att säga 'Hachikō' eftersom 'kō' är ett hederstitel.
Hachikō dog den 8 mars år 1935. Han hittades på en gata och man fann att han hade hjärtmask och tre-fyra Yakitori-pinnar (en sorts grillspett med kyckling) hittades i hans mage
Ojojojoj...då blir det att trava länge och långt tillbaka!
Mitt musikintresse började redan när jag började prata, säger mor..
Min mor var en mycket duktig sömmerska och sydde alla våra kläder
En gång sydde hon en ljusblå klänning till mig, den var i "siden" med ljusblå spets över hela...
Jag måste ha varit mycket stolt (fåfäng?) för mor hittade mig bakom en dörr, framför en spegel, nyper lätt i kjoldelen och svänger lite på kroppen, sjungandes:
.....
Och flickan sa till sunnanvind: Du rör inte floret på hatten min, för den ska vara fin för sen i kväll ska jag träffa min älskade vän
i hatt med flor och blommor på och klänning med spetsar på kragen, två vita skor så små, så små och strumpor så ljusa som dagen.
Och flickan gick i sunnanvind: spatsera, stoltsera i stassen sin, så länge uti vår all‚ så alla i byn skulle riktigt få se
Men tiden gick och rocken kom in i mitt liv, som för så många andra.
Nu är jag ju som jag är, alltså blev det INTE Elvis som blev favoriten utan denne herre:
Han var väl egentligen inte i samma klass som Elvis, men jag var ju tvungen att vara käringen mot strömmen...
Sedemera blev han faktiskt en musikalartist av rang, dock...
Sen fortsatte det förstås med Rolling Stones, Who...ja, ni vet, alla de där som har lagt grunden till nutidens musik, anser jag. En revolution inom musiken inträdde på 60-talet!
Och faktiskt är det ju så, att de låtarna har fått ett uppsving på senare tid...kul!
Vanligt folk jobbar fem dar i veckan, här är vi inte vanligt folk
Just nu är jag inne i en 12-dagars-period. Det känns liiite surt, men jag vet att tiden går fort, så nästa helg ska jag banne mig ha fredagsfeeling så det skriker om det!
Hur som helst, så kunde jag åka hem tidigare idag, bara DET var en välsignelse..
Satte mig i fotbad och tittade på Skidskyttet samtidigt, inte så pjåkigt det.... *L*
I morron väntar ett långt pass på jobbet men det får gå det också....
Jag o tekniska prylar, vi har liksom aldrig så bra förhållanden...Det är som med andra förhållanden, det varar inte så länge.... :-)
Min trådlösa telefon är kass! Suck....Den kan ladda i dygn och sen räcker batteriet bara ett halvt samtal, lika förbaskat!
Men jag har ju tur också, kompisen Annika hade en telefon som hon inte använder, så den har jag fått...Snäll hon är!
Problem solved... :-)
Igår började datorn knacka...jodå, KNACKA! Men min datadoktor konstaterade att det bara är en fläkt som konstrar lite, kanske damm...Så var DET problemet löst.
Köksfläkten...tja, ni vet...inget nytt under solen vad gäller den ;-)) Men jag överlever...
Passade på att byta gardiner i mitt matrum i söndags. Jag fick så fina av Linda...och när det kommer nytt i huset, så måste det av nån anledning upp med en gång, mysko....hmm....
Nu har jag rätt mörka gardiner överallt...Tänkte först byta till lite mer vårliga, men vi har faktiskt fortfarande vinter i den här delen av landet, så mörkt känns varmare, skönare...
Ja mina vänner. Detta var dagens värdelösa vetande från Mia!
Nu snackar vi om att Mia är ambivalent, för jisses vad mycket jag har att välja på i detta tema!
Medan jag funderar lägger jag ut bilden som ska associera till ämnet å nu blir det långsökt!
Cover i engelskan betyder ju "täcka"....Och min tanke blev att de små fåglarna måste äta mycket för att täcka sin lilla kropp med fett som skydd från kylan.. När de här fotona togs igår, var det minus 30 grader...Idag är det 25 grader varmare... ;-)
Åhhhh! Nu kom jag på musikvalet! Ibland bara händer det.... *L*
Detta är originalet, fast jag trodde faktiskt att det var den här:
Men bästa covern är ändå denna, tycker jag....Så full av känsla...
Jag har ju världens tur som har goda vänner...som kommer hit med mat! :-))
Ja, nu händer det ju inte var dag, men igår kom Annika hit och hade med sig pastagratäng, så vi bjöd in min granne till middag...och det brukar alltid bli kul när vi träffas *L*
Så har det blivit mer regel än undantag att hon får låna mitt badkar när hon kommer.
Medan vattnet fyllde karet satt vi och pratade och glömde nästan bort att kolla hur det såg ut i badrummet...
Himmel, hade vi väntat några minuter till, så hade det nog blivit översvämning! =)))
Hon är snäll, Annika...inte nog med att hon tog med sig mat, sen skottade hon upp en rökruta på balkongen också!
Jisses vilken fart det var på skyffeln! Så pass att jag fick springa ner och hämta tillbaka min ena balkonglåda...=))
Sen kom det ett annat par och vi satt och spånade lite om en fest i mars, det ska bli kul!!
Och jag kommer närmare en sorts bekräftelse varje dag, men det får ta tid....
Eller kanske inte på det viset...men i förra lägenheten fanns det ingen fläkt alls och det dröjde nog ett år innan jag fick nån...
Nu gick min fläkt sönder nån dag strax efter jul, den bara vägrade...Den nya finns i huset, men den som ska installera den har nog för mycket att pyssla med, så jag får nog vänta...men inte ett år hoppas jag!
Undrar om den här platsar i Antikrundan????
Vaxblomma...så liten och obetydlig, men oj vad den står länge i vasen! Jag har haft den sen innan nyår..
Men nu börjar det bli dags för tulpaner hos mig, känner jag..längtar efter gnisslet ;-))
Det är nog sant som det är sagt, den enda skillnaden på pojkar och män, är priset på leksakerna...
Så här ser det ut nedanför min balkong nästan varje dag *L*
En av mina f.d arbetskamrater hade ingen scoter och det tyckte grannarna var fruktansvärt pinsamt, så de tog en gammal scoter och ställde på hans gård! Bara för att det skulle vara så... :-))
Mmmm, viktiga saker, det där!
En ny leksak för mig, åtminstone kan det bli, är detta:
Så gott som varje kväll när jag klär av mig, så kommer jag ihåg, att jag måste ut och sätta i motorvärmarkabeln...
I de flesta fall, kommer jag ihåg det ungefär halvvägs naken...då är det ok att ta på mig igen...
MEN...många gånger kommer jag ihåg det när särken redan är på! Kan säga att det är tur jag inte sover naken... ;-)
Då är det bara att stilla o lugnt knalla ner i snön och kylan (jodå, det har varit -28 nån gång) i särk och foppatofflor...
Jag lovar, det är ingen höjdare, men jag är för lat för att klä mig...
Där ute på gården kikar jag lite upp mot fönstren och hoppas att grannarna har fällt ner persiennerna, eller åtminstone inte står och kikar bakom gardinerna.....
Tur ändå att man har vett att skyla Homer-kroppen....
Inte den vackraste dansen, men definitivt den roligaste jag sett på länge var igår:
Som jag skrev i mitt förra inlägg, så var det synd att jag inte hade detta på film!
Här är två tjejer som absolut platsar som dansbandssångerskor
Jätteduktiga, fina röster...
Let's dance....ja, jag har så oerhört mycket att välja på men min musiksmak är väldigt humörberoende.
Just idag känner jag för den här, vet att jag haft den inne tidigare, men den spelar jag ofta när jag är på bra humör och lite danssugen. Den får verkligen igång mig!! =))
En jätterolig kväll blev det igår. Tack vare Johan och Linda så fick jag se revyn, det hade liksom inte blivit av annars skulle jag tro!
Först blev jag bjuden på middag hos dom, fylld fläskfilé med klyftpotatis, två såser och en jättegod sallad, sen bjöd dom mig på denna show....Som jag har skrattat och klappat händer! =))
Scengänget samlat
Fest på gång!
Balettpojkarna...synd jag inte hade det på film =))
Kungen inviger den nya Häradsvägen...
Yvonne och Lisa (som fått hår på bröstet...)
Alla blir vi äldre, så även Karlsson på taket, Tjorven, Pippi och Emil!
Hörde på radion och läste på nätet att det skulle bli snöoväder över stora delar av landet...Så jag befarade att shoppingresan till Lycksele med Annika inte skulle bli av....
Men inte blev det så illa! Nån cm snö och lite blåst, ingen trafik att tala om, så det gick ju fint...
Dollar Store är en kul butik att besöka, tycker jag *L* Himmel så mycket det finns där...
Nu var det lite utplockat, men jag fick ändå med mig det jag skulle.
Iofs, så blev inte gardinerna vad jag hade tänkt, men ut med julgardinen i köket och in med nya, 150:- var det ju värt. Även om jag hade tänkt mig mer vårliknande. Fast våren är inte kommen än, så det blir väl en tur till lite senare...
Jag kunde komplettera mina bestick Bistro också...under året som gått så har en del försvunnit till Boden, av nån anledning, så nu är jag glad att dom är kompletta igen! *L* Kaffemuggar, 2 för 10:-, inget att diskutera det priset!
2011...och mitt 2010 fick ändå ett gott slut, trots ändrade planer.
Där ser man, även om saker o ting ändras, så behöver det inte bli till det sämre, bara annorlunda ;-)
Det blev en ganska lång kväll..och det ska det kanske vara när det är nyårsafton.
Vi började med middag redan strax efter kl 17...Då var vi 4 personer, Annika, Lars, Henrik och jag..
Sen kom det fler vänner
...och stolarna runt bordet fylldes på...
Mötley-Annika hade med sig ett vin signerat Motörhead :-))
Undrar vem Lucas pussar på???? Kan det vara Lars...???
Det var inga enorma fyrverkerier här i byn, tror det beror på att så många har djur och det känns helt ok att ta hänsyn till dom!
Så är det nu första dagen på det nya året...och jag sitter här med lite pirr i magen. Har inga stora förväntningar för jag vet att det kan straffa sig. Men året började bra, i natt alltså.... ;-))
Hoppas ni får ett underbart år, även om det händer mindre roliga saker, så växer man som människa även av dom...och det är inget negativt i det!